Gå långsamt så du slipper backa

Hej igen hörni! Hur är läget?

Gå långsamt framåt så minskar du risken att behöva backa. 

Varför har vi så jäkla bråttom i allt vi gör? (Ja, jag känner mig trygg med att projicera denna känsla på den klara majoriteten av oss). Det finns givetvis perioder då vi inte har möjlighet till att ta tid på oss att göra olika saker, men vi behöver alltid ha i åtanke att det som blir fort gjort ofta också inte blir så bra. Vilket leder till mer stress. Vilket leder till att vi har fler saker som behöver göras fortare. Vilket leder till……ja, ni fattar.

Ibland gör vi saker fort av skäl som ligger bortom vårt förstånd, jag själv kan göra saker väldigt fort utan att reflektera över att det går speciellt fort. Jag behöver inte nödvändigtvis vara stressad, men tycker ändå om att göra saker fort. Detta är något jag behöver jobba med för oavsett om det handlar om ett gympass eller att skriva ett blogginlägg så märker jag att min prestation  blir bättre om jag helt enkelt tar och andas lite mellan ansträngningarna.

Det var allt jag hade för den här gången! Vi ses på nästa bild hörni! Hej!

2017-12-01

Uppoffringar och påverkan

Gör du stora uppoffringar för att någon annan ska få det lite bättre bör du fundera över hur det kommer påverka dig i långa loppet.

Den här bilden riktar sig främst till de människor som nästan aldrig sätter sig själv i första rummet. Att göra uppoffringar för andra är i viss situationer nobelt; det visar på empati och karaktär. Att hjälpa andra kan också ironiskt nog få dina egna problem, åtminstone temporärt, att kännas lättare. Här nedan kommer jag uteslutande diskutera situationer där du blir tillfrågad och inte själv aktivt söker att hjälpa andra.

danny devito no Sticker by MANGOTEETHAtt trots vår egen tid- och energibrist tacka  ja till saker, är en riskfylld praktik som i slutändan är att göra sig själv en riktig björntjänst.  Det är väldigt svårt att tacka nej till saker och ting, särskilt om du inte är van vid det. Nästa gång någon vänligt frågar om du kan göra något, lek med tanken att du skulle säga att “du inte orkar”. Känslan som infinner sig då är en blandning av skam, svek och en pinsam tystnad till följd.  Det är svårt att prestera ett nej. Men att ge med sig för rädslan att säga nej, och konsekvenserna av svaret, är att göra sig själv en björntjänst. 

Till slut kan det konsekventa ja-sägandet övergå till ett beteende där du till slut aldrig hamnar i första rummet. Och blir det så kommer du så småningom tvingas sätta dig själv i första rummet, för det går inte att leva sitt liv helt i någon annans händer. I slutändan kommer du inte kunna hjälpa någon om du, om du inte avsätter tid för att hjälpa dig själv.

2017-10-08