Sinnesro, acceptans och ansträngning

Hej igen hörni! Hur är läget?

– Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra.

Trots att jag inte är troende, så älskar jag verkligen sinnesrobönen:

“Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”

Bönen är vacker och en bra ledstjärna i livet, men den är inte helt perfekt. För det är inte alltid enkelt att skilja mellan de olika kategoriseringarna acceptans, mod och förstånd. Vart hamnar ansträngning egentligen? Under mod? Under förstånd? Jag vet inte.

De förändringar som går att få till i livet går väldigt ofta (men givetvis inte alltid) bara vi vill och anstränger oss tillräckligt mycket. Det är en klart svår avvägning att göra; hur mycket bör vi anstränga oss för att nå dit vi vill? Men en kanske ännu bättre fråga är; anstränger vi oss ens för att nå dit vi vill eller anstränger vi oss för att det är normen? Jag tror ni förstår vart jag vill komma.

Det var allt jag hade för den här gången! Vi ses på nästa bild hörni! Hej!

2016-09-12