Extrem, lösningar och att ge allt

Hej igen hörni! Hur är läget?

Bara för att en extrem inte fungerar, innebär inte det att den andra håller lösningen.

Det är så lätt att falla offer för det svartvita tänkandet; antingen så ligger vi på soffan eller så ger vi 100% ända in i kaklet. Varför gör vi så mot oss själva? Varför behöver vu ge allt eller inget? Är det ens bra att ge allt? Är det ens bättre än att inte ge allt? Jag tror inte det. Jag tror inte extremer håller lösningarna på något, möjligtvis drogfrihet, men annars så är exemplen få till antalet.

För att ge allt kommer med nackdelen att vi inte kommer orka särskilt länge. Gränsen mellan att vara motiverad och att agera tvångsmässigt är ofta hårfin; en gräns vi nödvändigtvis inte ser förrän vi är långt över den. Poängen som jag tycker alla ska ta med sig, inklusive jag själv då jag ofta glömmer det, är att det är över tid stora förändringar sker.  Se till att orka över tid så löser sig väldigt väldigt mycket av sig själv.

Det var allt jag hade för den här gången! Vi ses på nästa bild hörni! Hej!

2018-01-26

Må bra, negativitet, sanning

Hej igen hörni! Hur är läget?

Det är väldigt sällan allt känns bra, även när det är det. Låt inte din negativitet komma vägen för sanningen.

När var allt i livet bra senast? När kände du dig riktigt tillfreds med allt som drabbat dig och allt du tagit dig för? 

Jag är inte säker på att jag någonsin några vettiga svar på dessa frågor, och frågorna föder föder bara fler frågor.

Finns det något tillfälle i livet där en individ känner sig tillfreds med allt? Är det önskvärt? Kan vi känna igen ögonblicket?

Jag tror det finns tillfällen i livet då mycket så bra, men jag tror också det ligger i människans natur att inte se dessa tillfällen av en väldigt enkel anledning;  När livet är som allra bäst är vi fullt upptagna med att leva livet; och det är så det ska vara. Reflektion och kontemplation får ibland skjuta på foten för den direkta upplevelsen; något vi aldrig får vara rädda för att göra och vi måste lita på vår intuition i dessa lägen.

Jag tror att vi återigen inte kan finna lösningen i vardera extrem, där varken misär eller perfektion leder till lycka. Jag tror livet blir som mest fantastiskt när vi lyckas etablera en stabil nivå av lugn och godhet i våra liv för att sedan börja uppskatta de små nyanserna som vardagen erbjuder oss; både upp och ner.

När vi som barnet i anknytning till sin förälder kan falla tillbaka på det trygga och behagliga vågar vi också utforska mer av livet. Vi ser ser värdet i mindre saker. Saker som perfektionsjägaren med största sannolikhet missar.

Det var allt jag hade för den här gången! Vi ses på nästa bild hörni! Hej!

2017-11-26

Sjuk och ersättning

Hej igen hörni! Hur är läget?

Den här bilden behöver ingen närmare förklaring. Det är tydligt att denna  bilden är skriven utifrån personlig erfarenheter; Jag var förmodligen arg när jag skrev den och ilska är en bra inspirationskälla.

Som anställd är det inte din uppgift att känna oro inför vem som ska ersätta dig när du är sjuk. Skönt va?

Bilden kommer dock med ett par rekvisit.  Är du personalansvarig eller har en ledande roll gäller denna bilden inte dig. I det fallet står du faktiskt inför utmaningen att hitta en ersättare eller kanske arbetet helt enkelt får gå ogjort? Eller hur löser man det då? Jag har ingen aning. Den ångesten vill jag inte ens tänka på. Men för alla andra som har en chef, kollegor och stadigt arbete, står bildens text och mening stadigt fast.

Alla människor blir förr eller senare sjuka. Detta är (oftast) inget du väljer. Sjukskriver du dig från en position som är svår att ersätta, kanske som ett resultat dålig planering, är det svårt att hålla vissa känslor borta. Du kanske får dåligt samvete med vetskapen att det finns massor att göra på jobbet, och att din sjukdom kom vid det absolut sämsta tillfället.

Ångest föder ångest föder ångest sägs det. Och så är det verkligen. Frågor som ”kommer det fungerar utan mig?” och ”vem tar över mitt arbete”? är legitima frågor, men förmodligen inga frågor som hjälper dig att tillfriskna fortare. Och även om det inte finns bra svar på dessa frågor, är du inte personen som ska försöka svara på dem. Du behöver vila. Den där tekoppen väntar att bli fylld och den där boken väntar på att läsas.

Det var allt jag hade för den här gången! Vi ses på nästa bild hörni! Hej!

Ps. bonusfilm

 

2017-07-19

2016-12-10

2016-09-05