Hej igen hörni! Hur är läget?

Hinner du inte eller orkar du inte? Eller….jag vågar inte ens tänka på det…BÅDA!?

För flera av oss är orken avgörande i allt det icke-obligatoriska som dagen erbjuder, för andra blir det icke-obligatoriska ”obligatoriskt” på ren järnvilja. Och när vi kör på järnvilja så förbrukar vi resurser, resurser vi kanske egentligen inte har. Eller kanske har du . åtagit dig för mycket obligatoriskt, och tiden räcker helt enkelt inte till; något som onekligen kommer leda till trötthet.

Balansen mellan stimulans och överbelastning tycker jag själv är så jäkla svår att det är sällan jag hamnar i en bra balans mellan de två. För det är minst lika illa att vara understimulerad till den graden att det nästan gör ont i kroppen; det är när tristessen når en nivå som blir outhärdlig. För det kan hända, inte ofta, men det händer. I mitt liv just nu arbetar jag aktivt med att minska det obligatoriska och öka det icke-obligatoriska, allt efter min ork, men också i linje med insikten att det finns icke-obligatoriska aktiviteter som faktiskt ger energi, även för en inrutad introvert som jag.

Det var allt jag hade för den här gången! Vi ses på nästa bild hörni! Hej!