Att förvänta sig det oväntade

Hej igen hörni! Hur är läget?

Är det en bra idé att förvänta sig det oväntade?

Denna fråga är något jag funderat mycket över det sista. Hur vi än tar oss an livet är det ett faktum det inte sällan kastar oss en skruvboll som i värsta fall kan slå omkull oss. Då är frågan hur vi ska förhålla oss till livets föränderliga karaktär. Ska vi hela tiden vara på tå för att kunna parera de bollar som kastas mot oss eller ska vi helt enkelt släppa all kontroll och bara låta livet hända?

Jag inser när jag skriver detta att jag pratar om en dikotomi, en svart- eller vit värld där allt är antingen eller. Men så är det ju inte, eller hur? Ändå vet jag inte hur en planering för det oväntade skulle kunna se ut. Vi skulle kunna se till att vi har ett bra ekonomiskt och socialt skyddsnät som kan täcka upp för oss om vi skulle ramla. Vi skulle kunna se till att vara rädda om oss själva och inte försätta oss i situationer som är farliga för oss. I slutändan tror jag vi behöver hitta en balans mellan att leva livet men att samtidigt vara försiktiga i våra livsval.

Oro, förälskelse och känslor

Hej igen hörni! Hur är läget?

Oro och förälskelse – känslor som i backspegeln ofta hamnar under livets rubrik “Hur fan tänkte jag?!”

Oro; denna känsla som kan framkallas vid allt från tandläkarbesök till kalas för bästa kompisen; en känsla som inte alltid står i proportion till det faktiska orosobjektet.  “Vad var det jag egentligen var orolig för?” är en insikt som ofta når oss efter vi genomgått något som vi tror skulle vara jobbigare än det faktiskt var.

Likaså kärlek kan i backspegel framstå som helt galet; det som varit attraktivt blir oattraktivt, det som är fult var fint igår och allt mynnar ut i samma insikt; hur tänkte jag? Och kärlek, precis som oro, förändras och håller inte alltid fast vid samma objekt. Men precis som vi kan investera tid, ork och energi i en relation kan vi också investera tid, ork och energi i att oroa oss.

Den naturliga följdfrågan blir då vilket som är värt att investera mest i; kärlek eller oro? Jag har inget svar på frågan, jag önskar jag hade det. Om det ändå var så att något av dessa som faktiskt var bra för oss, något som ger oss åtskilliga goda känslor i magen och som inte gör att vi mår dåligt….

Det var allt jag hade för den här gången! Vi ses på nästa bild hörni! Hej!

2017-11-27

2017-10-22

2017-10-12

Hur är läget?

Hej igen hörni! Hur är läget?

Nästa gång du frågar någon hur läget är, fråga som att du verkligen vill veta!

Många använder frågan ”hur är läget” som en icke-laddad hälsningsfras. Och visst fungerar den bra som det. ”Bara bra, hur är det själv?” svarar vi fast det kanske egentligen inte är så bra. Men anledningen till att jag använder frasen som mitt ”varumärke” är följande; Frågan är otroligt kraftfull om den ställs av rätt person vid rätt tillfälle. För att nå sin fulla potential behöver frågan ställas till någon du känner väl, när bara du och den personen samtalar, och då inte som en inledande fråga. Kanske ställer du frågan när personen du pratar med ser extra bekymrad ut.

Du behöver vara beredd på möjligheten att du är den förste som ställt frågan till personen på väldigt länge. Kanske är du den första som någonsin ställt frågan på ett sätt som gör att personen faktiskt tvingas reflektera över frågan? Kanske har personen inte självt reflekterat över hur läget faktiskt är. Kanske är det frågan som gör att personen öppnar ett litet fönster in till sitt allra innersta.

Jag är övertygad om att frågan kan rädda liv, och även om det sällan sker, så är det väldigt ofta en erfarenhet som både du och personen du frågar går ifrån med en bra känsla i magen. För så kraftfull är frågan. Och vem vet, kanske är det du som frågan nästa gång. Är du redo?

Det var allt jag hade för den här gången! Vi ses på nästa bild hörni! Hej!

2017-10-05

2017-09-30

2016-07-17

2016-07-11