Sjuk och ersättning

Hej igen hörni! Hur är läget?

Den här bilden behöver ingen närmare förklaring. Det är tydligt att denna  bilden är skriven utifrån personlig erfarenheter; Jag var förmodligen arg när jag skrev den och ilska är en bra inspirationskälla.

Som anställd är det inte din uppgift att känna oro inför vem som ska ersätta dig när du är sjuk. Skönt va?

Bilden kommer dock med ett par rekvisit.  Är du personalansvarig eller har en ledande roll gäller denna bilden inte dig. I det fallet står du faktiskt inför utmaningen att hitta en ersättare eller kanske arbetet helt enkelt får gå ogjort? Eller hur löser man det då? Jag har ingen aning. Den ångesten vill jag inte ens tänka på. Men för alla andra som har en chef, kollegor och stadigt arbete, står bildens text och mening stadigt fast.

Alla människor blir förr eller senare sjuka. Detta är (oftast) inget du väljer. Sjukskriver du dig från en position som är svår att ersätta, kanske som ett resultat dålig planering, är det svårt att hålla vissa känslor borta. Du kanske får dåligt samvete med vetskapen att det finns massor att göra på jobbet, och att din sjukdom kom vid det absolut sämsta tillfället.

Ångest föder ångest föder ångest sägs det. Och så är det verkligen. Frågor som ”kommer det fungerar utan mig?” och ”vem tar över mitt arbete”? är legitima frågor, men förmodligen inga frågor som hjälper dig att tillfriskna fortare. Och även om det inte finns bra svar på dessa frågor, är du inte personen som ska försöka svara på dem. Du behöver vila. Den där tekoppen väntar att bli fylld och den där boken väntar på att läsas.

Det var allt jag hade för den här gången! Vi ses på nästa bild hörni! Hej!

Ps. bonusfilm

 

2016-07-20